Kan fredrik reinfeldt räkna?

juli 12, 2008 by Erik Thor

I Privata Affärer föreslår Fredrik Reinfeldt skattesänkningar på 15 miljarder

Han har för övrigt skissat på hur mycket mindre vissa grupper behöver betala i skatt.

En sjuksköterska med en månadslön på 27 000 kronor får en skattelättnad på 1 468 kronor i månaden.

Han fortsätter

Reinfeldt jämförde det med sjuksköterskornas krav i strejken på 1 700 kronor mer i bruttolön.

– Vi möter nästan detta netto, sade Reinfeldt.

Sen när har en sjuksköterska 27,000 kronor i lön dock?

Det jag undrar är, efter valet, kommer han återkomma med en grundkurs i nationalekonomi?

Trygghet utan motprestation en självklarhet.

juli 11, 2008 by Erik Thor

Det är dags att ta bort A-kassan. Socialbidraget, rubbet. Slå ihop det till en allmänt bidrag istället, och få bort allt regelkrångel och byråkrati. Jag skulle vilja kalla det medborgarlön. Kostnaden?

Det beror på hur vi gör.

Antingen gör vi ett till alla som inte har ett arbete eller inkomst. 10,000 kronor garanterade i månaden.
Kostnaden? 8% i skatt för alla som jobbar. 216 miljarder om året, så mycket kostar det att se till så att alla i sverige lever på existensminimum. En särskild medborgarlön alltså.

Eftersom vi inte ger ut 216 miljarder om året är det rimligt att anta att vi har en hel del svenskar som faktiskt lever på mindre än existensminimum. Helt utkastade från samhället, det kan röra sig om knarkare eller vad som helst, men oftast är det vanliga människor som det gått snett för någon gång och som inte lyckats ta sig tillbaks. Det finns många såna i Sverige, tro mig.

Men det finns ett förslag till, som är lite radikalare.

En generell medborgarlön. Hela svenska folket får alltså 10,000 kronor i lön. Kostnad? 774 miljarder. Dock finns det en vinstsektor, som får ner priset lite grann. Alla som arbetar, står för 558 miljarder kronor av kostnaden. Den summan betalar de tillbaks i skatt, så de finansierar sin egna medborgarlön. Dessutom skulle företagaren kunna betala 10,000 kronor mindre per anställd, och därmed få enorma incitament till nyanställning. De arbetslösa skulle slippa behöva söka bidrag, han skulle ändå få ett.

Trygghet utan motprestation ska vara en självklarhet. Vet ni vad som händer annars, de slås ut. Vet ni vad som händer när man ligger på existensminimum. Man vill ta sig upp till normal nivå. Man vill inte ligga med endast pengar till mat och kläder och en mindre hyreslägenhet. Man vill kunna ha ett liv. Det ska samhället garantera alla människor, av en simpel anledning.

Hungriga vargar jagar inte mest. Hungriga vargar är mest stressade, de är mest desperata och gör vad som helst för överlevnad.

Alla som tror att människor kommer vilja ligga hemma på existensminimum och dra bidrag, räck upp en hand. Alla som tror att de kommer arbeta och bidra till samhället, ni kommer med mig. Till, öh.. Miljöpartiet. Det blir bra. De har redan tagit ett steg med obligatorisk a-kassa. Och kanske en sammanslagning av socialbidrag och a-kassa. Det är på tiden.Varför ska facket sköta a-kassa?

För att ytterligare motivera medborgarlön, ge alla arbetslösa som kan arbeta en form av samhällstjänst. De kan hjälpa till i skolan, gatorna, överallt, så de slipper hamna utanför samhället samtidigt som de är arbetslösa. De ska givetvis fortfarande söka riktiga jobb.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Andra artiklar om medborgarlön: Ge alla 13,000 kronor i månaden eller Strötankar

Vatten på flaska är bra för miljön

juli 9, 2008 by Erik Thor

Visserligen kanske jag överdriver, men de flesta som tycker det är så vådsligt att köpa vatten på flask går därefter och köper en flaska cola. Dubbelmoralen är verkligen hög i dagens informationssamhälle, kan ni inse att när företag tillverkar en liter cola, så går det åt nio liter vatten. Företagen som tar fram mineralvatten står sig slätt mot storföretag som Coca Cola och Premiers variant. Visserligen är det bästa att faktiskt ta med sig vatten hemifrån, men hur många gör det? Nej, tacka vet jag mineralvatten ifall jag måste. Hellre något gott och uppfriskande än något som utnyttjar och bidrar till världsfattigdomen.

Jas. Jag är tillbaks från london, med massor av nya intryck och idéer. Bland annat måste jag sluta slänga tuggummi på marken, det som fick mig att inse det var att londons gator färgats vita av alla tuggummin, och att städare stod och försökte bränna bort alla spår av de tandnyttiga vännerna som ger en god andedräkt. Vilket i-landsproblem.

Annars rekommenderar jag alliansfritt sveriges dussintals artiklar om FRA lagen, bland annat ett inslag här om Fredrik Reinfeldt om FRA lagen. Annars en underbar plattityd och artikel om det upplåsta bidragsfusket av ilse-marie. Robin Enander vill se sänkt rösträttsålder, och det snart annars har JörgenL hittat en rolig film om FRA.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , ,

Dags att legalisera cannabis

juli 2, 2008 by Erik Thor

Det är Mobilisering mot Narkotika, ett statligt femårsprojekt med gigantisk budget, som ligger bakom hemsidan KnarkArBajs.Nu. På sidan kan man fylla i vilken typ av personlighet man är, och därefter få en personlig anledning till att inte pröva knark. Jag gjorde testet tre gånger och den främsta anledningen till att inte pröva knark är tydligen att jag inte ska stödja knarkligor och barnarbete, samt att jag inte kan veta säkert vad “festknarket” egentligen innehåller för ämnen.Låt oss då granska dessa argument noggrannare. Hur kommer det sig att det inte finns en inhemsk narkotikaindustri med bra löner och fackliga avtal? Och hur kommer det sig att “festknarket” ofta är orent och av okänd kvalitét? På grund av prohibitionismen naturligtvis! Prohibitionismen har gett oss en situation där bara kriminella kan producera narkotika och en svart marknad där substanserna kan vara väldigt opålitliga.

Som vanligt är det narkotikadebattens motpol - skadelindringsfilosofin - som får leverera lösningarna när prohibitionismen kommer till korta och då vi nått insikten att folk aldrig kommer att hålla sig ifrån narkotika bara för att vi liknar det vid exkrementer.

För att minska den organiserade brottslighetens inkomster kan vi dels ta marknaden för lätta droger ur händerna på dem genom legalisering. Cannabis kan odlas av licenserade svenska odlare under värdiga arbetsförhållanden och sedan säljas på en strängt reglerad marknad. Marknaden för de tyngre, dyrare och mer beroendeframkallande drogerna – främst heroin - kan kraftigt skadas genom legalförskrivningsprogram i och med att storkonsumenter då inte längre behöver vända sig till knarkligor för att få de droger de behöver.

För att minska risker och skador i samband med rekreationskonsumtion, ”festknarkande”, finns det bra initiativ i bland annat USA och Nederländerna (DanceSafe och DIMS) där rekreationskonsumenter kan lämna in sina droger för att få renhetsgraden testad och för att se om drogerna även innehåller något ännu giftigare än själva drogen, vilket ibland är fallet.

 

/ Jocke, SSU Uppländare som gästbloggar. Sitter i distriktstyrelsen och är väldigt påläst inom just ämnet drogpolitik.

Uppsala - London - Luleå via Gävle

juli 1, 2008 by Erik Thor

Ska på semester. Ses igen runt den trettonde, men nu kommer officiellt min bloggs uppdateringstillfällen stagnera lite granna tills sommaren slutar, med en rast i en vecka då jag åker till USA. Det här kommer bli en av de mest händelserika sommrarna jag genomgår, och nu ska jag försöka unna mig en god nattssömn innan det hela börjar.

För er som vill ha något att läsa, rekommenderar jag Robin Enanders vikarieskrivande på norrblogg. annars önskar jag er en god sommar!

Enligt SvD ser ingen på SvT längre?

juni 30, 2008 by Erik Thor

Att anta av alla kommentarer om hur dålig public service är, och hur arga många av svd’s läsare är, så verkar det som att ingen gillar public service längre. Vad jag blir lycklig av däremot, det är att få se en film som faktiskt inte slår igång reklam varje kvart. Min teori är att avskaffandet av public service handlar om att göra pensionärers liv mer miserabelt. Ingen skatt, och inte fan ska ni få se tv heller?

Den dagen då public service avskaffas lär min tid framför teven halveras. Läsarna på SvD säger att de inte ser på public service, men jag ser i princip inte på teve alls. Varför göra det?

Sedan, ifall SIFO genomförde en undersökning hade de kunnat räkna med att utslaget inte hade blivit det samma. Det lustiga med SvD’s undersökningar är att de aldrig håller med mig, tidigare var det en läsarstorm om hur skoluniform måste införas, och vad sägs om nästa undersökning - avskaffa a-kassan? Kommer citaten vara detsamma? SvD lyckas återigen få fusket att verka mer uppblåst än det egentligen är.

“Jag har aldrig gått på a-kassa i hela mitt liv. Varför ska jag då finansiera andras a-kassa?”

“…Varför en skatt för något som inte alla behöver?” frågar sig Michael. Jag förstår inte hur han resonerar. Är det fel att betala skatt som går till andras vård? Är det fel att betala skatt som går till andras skolgång, inte bara ens egen?

Nej, koppla av med lite läsning istället. Robin Enander skriver “live från polen” om varför han är socialdemokrat och för min del väntar en resa till England, London och knarkande av Noam Chomsky filmer samt ghostbusters. Annars kommer a-kassans nya regler gälla, och ilse marie kreverar av ilska

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , ,

Det är informationssamhället och de vuxnas fel, inte barnens fel.

juni 29, 2008 by Erik Thor


Vet ni hur otrygga ungdomar är idag?
Vet ni hur stor skillnad det är på skolan idag jämfört med för ett tio-tjugotal år sedan? Har ni läst någon av de tusentals rapporter om hur ungdomar mår allt sämre?

Troligen har ni det. Ni har säkert alla era olika åsikter om varför det är så. Kanske det är datorn som är orsaken till allt, kanske det är för att lärarna har för lite makt över eleverna, eller kanske är det för att de äter för mycket godis.

Jag som ungdom vill först belysa problemet innan jag går och påstår att, som en del verkar göra, att det är rockens fel, som man sa på sextiotalet, eller bluesens fel som man sa på fyrtiotalet.

Problemet ligger i grunden i att vi är otrygga.

Vi känner att vi har lite stöd och omtanke från samhället. Vi känner att vi har lite makt. Att vi saknar förmåga att påverka. Att våra föräldrar ger oss lite uppskattning. Att vuxna helt och hållet håller sig undan från oss, och håller sig till varandra. Idag, i skolans värld, är dörren till personalrummet låst. På min skola hade man tur ifall någon öppnade när man knackade på dörren. På deras sida av rummet luktade det gott från kaffe, diverse matlåder och man kunde skymta sköna soffor och bord där alla lärare och vuxna satt och pratade. De gav en den hjälp man ville ha, sen stängde de omedelbart dörren igen och återgick till sitt vanliga liv.

Personalrummet är deras oas. Deras flykt från våran värld, och det är ett faktum att många lärare sitter och snackar skit om sina elever. Åtminstone på min skola. Jag gick ändå på en bra skola, jag gick i en bra klass och vi var alla oftast vänliga mot varandra och hade ganska bra betyg. Inte för att vi var problemfria, men jag vill gärna tänka, nu när jag gör besök på olika skolor och pratar med elever där om politik och SSU, att jag hade det fantastiskt bra i jämförelse med dem.

Men var ska vi söka trygghet ifall vi inte kan få det från lärare?

Svaret säger sig självt. Från varandra. Vi gör allt för att få så mycket uppmärksamhet och stöd från varandra. Vi söker oss till en speciell grupp människor, till folk vi känner eller har något gemensamt med. En del känner sig tryggast med sig själva. Men de flesta behöver få det från andra.

Men många får det genom att börja röka, genom att hävda sig själva och genom att trycka ner andra. Rent enkelt och kortfattat kan man säga att de tar makten från de som de trycker ner, och ger den till sig själv. Rökarna får det från andra, och killarna runt nio år på min skola som kallade högstadietjejerna för horor får mycket respekt från den grupp de hör till.
Dessutom bemöts vi ungdomar med 50,000 ton reklam. Ja, vi är lättare att påverka än vuxna. Vi möts ständigt med bilder och artiklar om hur vi måste vara, hur vi måste göra och hur vi ska få respekt från varandra. En ny bantningsmetod? Gick Anna ner tjugo kilo? Jag kanske borde gå ner jag med..

Det här är så basic som det kan bli. Det här håller ni alla förhoppningsvis med om.

Problemet är kortfattat att vuxna inte ger sina barn stöd och uppskattning, att vuxna inte accepterar sina barn som det är utan ständigt lastar på dem med krav och ideal på hur de ska vara. Träna hårdare i fotbollen, sitt mindre vid datorn, gå ner lite i vikt, bli allt som jag inte kunde bli och mycket mer. Ibland känns det som att vuxna ser på sina barn som sig själv, och förväntar sig att sina barn ska göra allt man själv misslyckades med. Krav är bra, till och med nödvändigt. Men det finns en gräns, vi är inte allsmäktiga och vi kommer göra samma misstag som ni gör. När det är för lite krav får vi ofta inget gjort, men när det är för mycket krav får vi inte heller något gjort. Idag är det för mycket krav, gånger femhundrafemtio.

Problemet är att media har samma uppfattning som ni. Bantningsmetoder, mode och krav kommer inte bara från vuxna, utan också från media.

Vet ni varför för mycket krav inte fungerar?

För att hjärnan faktiskt inte är utomjordisk. För att den faktiskt har en gräns för hur mycket den klarar av, och när det blir för mycket så blir den fasligt ineffektiv. Istället för att få något gjort, så reagerar den direkt och bombarderar en med hur stressad man är och hur man måste hinna klart med allt. Liksom att man känner smärta när man råkar röra vid en het spis, så säger hjärnan till när det är för mycket. Men vi är så vana så att vi struntar i det hela. När man pratar om heroinister brukar man säga att allt de tänker på är sin drog. Allt vi svenskar idag tänker på är vad vi måste göra. Så fort jag lägger mig ner ligger jag och tänker på alla saker jag borde göra. Men det är annorlunda med mig än det är med många andra, jag tänker att jag borde göra saker, medans många tänker att de måste göra saker. ”Jag måste köpa de där nya skorna.” ”Jag måste arbeta två timmar extra ikväll.”

Visst kanske de måste det. Jag har också saker jag måste göra. Frågan är ifall media har något med saken att göra. Överallt finns det skyltar med uppmananingar. “Köp det, det, det och det, spara fyra och femtio..” Men det är i-landsmåsten.

Vi behöver sortera lite grann i våra hjärnor. Vad är i-lands måsten, och vad är riktiga måsten? Är converse, JL tröjor eller en nittiogramshamburgare ett riktigt måste, eller ett i-landsmåste?

Ett borde är att gå ut i solen, andas in och ta ett dopp i havet. Bara ligga och ta det lugnt. Det tänker iallafall jag göra. Se det som en flykt från konsumtionssamhällets krav. Men börja också kämpa emot när ni kommer tillbaks igen. Hur mycket makt ska reklam ha egentligen? Är det inte dags att börja begränsa mängden reklam?

Är det inte dags att kämpa för att få in fler vuxna på skolan? SSU och socialdemokratin måste driva den här kampen, för var så säker, det kommer inte borgarna göra.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Annars;

Svensson har inget emot sänkta skatter. Feministisk vänsterhäxa oroar sig över alla försämringar nya regeringen gjort. Återigen gör KD något dumt, och återigen skriver alliansfritt sverige om det och Claez Krantz skriver om klasssamhället

Bort med (M)oderaterna från boden!

juni 28, 2008 by Erik Thor

De senaste två dagarna har jag tillsammans med SSU värvat många medlemmar i Boden. Två tanter kom då förbi och tyckte att det är jättebra att vi finns och att vi måste kämpa på och byta regering 2010. Jag kan inte göra annat än att instämma.

Om moderaternas ordförande i boden sa de “Gubbjäveln.” och jag förstår dem. Men han vill sitta en period till?

Är klassklyftor och orättvisor bra för människor?

juni 27, 2008 by Erik Thor

Det menar iallafall Mellan hägg och syrén i sin blogg. En typisk nyliberal som raljerar vidare om hur bra allt är ifall alla är fria, hur nöjda och lyckliga alla är. Efter endast några meningar så ser man att han helt och hållet har oförmåga att se strukturer.

Jag vill påstå att klasskillnader till väldigt stor del beror på att människor är olika.

Att se strukturer handlar om att inse att 1. Folk är olika, men att dessutom gå vidare till steg två och fundera över varför de är olika.

Handlar det om att de
A) Föds som en färdig människa antingen lat och obegåvad, eller ambitiös och begåvad
B) Påverkas av sin omgivning och formas till den människa man är

En klassiskt konservativ människa skulle säga A. En liberal människa skulle undvika att svara, och mena att det beror från person till person.. Eller något annat klassiskt svar, som egentligen har samma innebörd som A).

Det jag menar är något väldigt enkelt som jag hoppas de flesta inte kan ifrågasätta. Är man född fattig, och uppväxt i en familj där ens föräldrar slår en eller själva har väldigt låg utbildning, är det väldigt stor risk att man själv hamnar i samma träsk. Går ens föräldrar på bidrag är det väldigt stor risk att man själv också kommer gå på bidrag när man är stor. Har man inga bidrag att gå på, som det ser ut i vissa länder, är det stor risk för att man själv inte kommer ha några bidrag att gå på, man kommer dvs vara helt utslagen ur samhället.

En känd moderat sa en gång att hungriga vargar jagar mest. Det stämmer faktiskt. Människor kan göra otroligt hemska saker ifall de blir desperata, de kan plocka upp ett vapen och gå och skjuta folk, de kan råna banker och de kan kosta samhället miljarder och orsaka sorg i hela landet.

Det går inte att förneka. I mångt och mycket är brottslingar människor som samhället har misslyckat att ta hand om och ge ett bra liv.

Men mellan hägg och syrén rabblar vidare.

Det är till och med så att det räcker att se att andra i kvarteret har mer pengar för att få folk att överväga om de inte skulle kunna göra en större uppoffring för att komma ikapp. Så berikas vi alla.

Han menar alltså att ifall våran granne har en storbildstv med surround vill vi också skaffa en. Helt rimligt iakttagelse, som jag vill ge honom rätt för. Men han generaliserar.

Vissa av oss kommer se att grannen har en storbildstv med surround och köpa en, men de flesta kommer inte göra det. För att de saknar möjlighet, ekonomiskt.

Således ger ökad frihet större skillnader eftersom det låter människor välja det de föredrar.

Återigen, det Mellan hägg och syrén menar är att folk ständigt väljer ifall de vill vara fattiga eller rika, och att alla fattiga är lata. Han ser inga svårigheter för en bonde att utveckla sin verksamhet och köpa upp 20% av all mark i sverige och dra in miljarder för sitt jordbruk, eller för bondens son att skaffa sig en utbildning likvärdig till den Gladí Hattén på stureplan vars pappa är mångmiljonär.

Nej, det handlar om att se strukturer. Men det handlar också om att inse att han faktiskt har rätt, till viss del är klassklyftor bra för människor. Men det handlar också om att inse att det finns en osynlig mur mellan rika och fattiga, och arbeta för att riva den muren. Mellan hägg och syrén tror att alla rika har förtjänat sina egendomar, och att alla fattiga har varit lata och valt att ligga på den nivå de ligger. Nej, det handlar om att ge alla en likvärdig bra utbildning, oavsett ifall man är rik eller fattig. Låta dem välja själva ifall de vill studera på universitet, oavsett ifall de är rika eller fattiga.

Ett sånt samhälle är vi ganska nära just nu, men det vi inte får glömma är att rika alltid har kontakter på sina företag, medans fattiga ofta inte har några kontakter på arbetsmarknaden. Rika ungdomar kan då få ett toppjobb, medans fattiga tvingas till callcenters och andra mysiga arbetsplatser. Vad sägs om att införa anonyma jobbansökningar?

Sen finns det vissa problem med arbetsförmedlingen jag skulle vilja ta upp i ett senare inlägg.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , ,

Vad orskade krisen under nittiotalet?

juni 26, 2008 by Erik Thor

JagMånga har fått skulden. Det har säkert varit kul att gå omkring med “Gör Carl Bildt arbetslös så slipper du själv bli det” knappar, men han kan knappast bära all skuld.

Men för er som inte vet varför eran skola har fått utstå så många nedskärningar, era sjukhus kvalité har försämrats och eran pension är låg, eller varför en del dör i sin egen spya är svaret inte så svårt.

“Vill ni ha den här?” sa en präst och höll upp en hundrakronorssedel. Det ville alla. Då la han ner den på golvet och stampade på den. Sen lyfte han upp den igen och återrupprepade sina ord. Alla ville fortfarande ha den smutsiga hundrakronorssedeln. Han spottade då på den, men fick samma reaktion från skaran som samlats i kyrkan för att avsluta sin jul. Tänk om han gjort samma sak med en vas? Hade någon velat ha skärvorna av en trasig vas?

Föga troligt. Det handlar om saker och tings värde. Du kanske trodde att hundrakronorssedlar är ett värde, men det är snarare en skuld. Nu kanske ni stirrar oförstående, men hela eran börs är full av skulder. Skulden återbetalas långsamt av något som kallas inflantion. Det enda sättet att undkomma eran skuld är att spendera den, genom att konsumera. Skulden fortsätter återbetala sig själv oavsett vem som äger den, med dryga 3-4 % varje år.

Vad rör sig inflantion om? Det handlar inte om något så simpelt som “pris-löne” spiralen eller något sådant som ni lärde er i eran samhällsbok, utan det rör sig om hur vårat banksystem fungerar idag. Tråkigt, tänker ni säkert. Men när jag hörde det tappade jag hakan. Idag skapas pengar från ingenting, varje gång du lånar pengar så skapas pengarna från ingenting.

Bankerna har hittat på ett system så att de ska kunna låna ut så mycket som möjligt, och därmed tjäna så mycket pengar som möjligt.

De behöver nämligen bara ha täckning för dryga 8% av det de lånar ut. Det kallas ett “Kapitaltäckningskvot” Så vart kommer resten av pengarna du lånar då från? Jo, ingenstanns. De skapas från tomma intet, precis som man i tyskland tryckte upp pengar från tomma intet för att kunna betala av sina lån. Teorin när man prakticerar detta system, är att man lånar ut pengar och hoppas att de som lånat pengarna lyckats skapa teckning för pengarna så att de kan lämna tillbaks pengarna. När man lämnar tillbaks pengarna försvinner de återigen tillbaks till tomma intet. Men eftersom vi har en ränta som ständigt höjs, så är det en hög andel människor som inte kan betala tillbaks sina lån. Eftersom det då ligger massa pengar i omlopp som det inte finns täckning för, drabbas vi då av inflantion.

Men då skulle man anta att ju högre ränta, desto högre inflantion, när det faktiskt är tvärtom. Det beror på att det finns en gräns, när man i början höjer räntan så är det allt färre som vill låna pengar. Så inflantionen minskar då på lång sikt, även om det har många negativa effekter också.

Under nittiotalets början så fanns det en hel del nyliberaler som blivit lite irriterade på att oavsett vad de gör så är det alltid sossarna vid makten. De genomförde då något av vad man skulle kunna kalla för en kupp. De sänkte kapitaltäckningskvotet till 0%. Jag vet faktiskt inte varför de gjorde det hela, men när man tittar på vilka som gjorde det hela och inser att det var mycket svenska arbetsgivarföreningen(nuvarande svenskt näringsliv) och bankerna som var inblandade i det hela undrar man om krisen var planerad. Trots att jag till varje pris vill undvika konspirationsteorier är det väldigt väldigt misstänkt. Erik åsbrink m.fl genomdrev förslaget, och när han pratade med Olof Palme sa Palme “Gör vad ni vill med det hela, jag vet ändå inte vad ni pratar om”

Det de gjorde var att se till så att bankerna inte behövde ha någon täckning alls för vad de lånade ut. Resultatet var att bostadspriserna sjönk enormt, räntorna minskade och lån togs som aldrig tidigare. Men det var en bubbla som inte kunde undvika att sprickas, när svenska folket levde loppan på ett kapital som kom från ingenstans. Resultatet vart chockhöjda priser, räntor och problem som satte hela svenska folket i skuld. Resultatet var massarbetslöshet, och lustigt nog började man då prata om att det var välfärdsstatens fel. Svenska folket hade blivit lata, som fredrik reinfeldt sa. Återigen sa han det i kina till studenterna som frågade hur det var i sverige. Vi hade det för bra.

Det hela råder han ju bot på väldigt bra just nu, genom att pressa upp inflantionen väldigt mycket. KPI ligger just nu på 4% jämfört med förra året, vilket betyder att våra pengar på ett år förlorat 4% i värde. Ungefär samtidigt som BNP ligger på 2,2 %. Inte för att jag vill påstå att vi går back trots det. Det jag kan tycka är synd är att vi har en arbetslöshet på drygt 6% samtidigt som inflantionen är hög. Vanligtvis brukar en regering åtminstone lyckas sänka arbetslösheten när inflantionen stiger, men nu trycker vi upp massa pengar.. som snabbt försvinner.

För er som undrar hur vi gjorde tidigare så hade vi valutan knyten till värdet på guld. Ett ganska orättvist system, endast de som hade pengar kunde skaffa sig mer pengar.

Läs även andra bloggares intressantastetstaste åsikter om , , , , , , , , ,

Svenska alliansfritt sverige kommenterar fredrik reinfeldts hyckleri. Badlands hyena pratar också om fredrik reinfeldt och Svensson konstaterar det man förstod direkt, sahlin är inte trovärdig när hon nu helt plötsligt vill riva upp förslaget. Utan ett ens göra ett propert uttalande om varför. Jag blir inte förvånad ifall hon har ett nytt, värre förslag i baktanke. Annars skriver Trotten, konspirationstok, om att USA inför ett FRA närmast identiskt till det sverige infört.

Media tar för övrigt upp Marianne Mikko’s förslag. Har mailat till alla EU parlamentariker och de tänker hjälpa till :)