Rädda framtiden!

Vad är det för demokrati vi lever i egentligen, där bara en femtiondedel av riksdagens ledamöter är under 30 samtidigt som en femtedel av befolkningen är under 18?

 

2000 – talets stora demokratifråga är hur vi ska kunna ge den representativa demokratin ökad legitimitet för att även en stor grupp ungdomar ska inkluderas i det politiska systemet. Ett viktigt förslag på det här området är en sänkt rösträttsålder till 16 –år, som är ett avsevärt steg i en demokratisk utveckling. Det möter mothugg med hänvisning till att ungdomar inte kan ta ansvar och har för lite livserfarenhet och kunskap. Ur ett demokratiskt  perspektiv borde det anses som lika oväsentligt som förmögenhet och klasstillhörighet när det kommer till hur stort politiskt inflytande man ska ha. Det är dessutom precis samma argument som åberopades av de konservativa gråsuggorna under 1800 och 1900 talen för att motarbeta allmän rösträtt och ökad jämlikhet.

 

Utvecklingen av den representativa demokratin i Sverige har avstannat sedan den senaste stora förändringen i Regeringsformen 1974. Numer sker bara marginella finjusteringar och inga större reformer för att utveckla demokratin vinner tillräckligt gehör för att kunna verkställas. Socialdemokratin som under hela 1900 – talet i strid med högern, fram till 1974, drivit på reformer för att främja och utveckla den representativa demokratin successivt har de senaste 38 åren gjort avsteg från den aktiva demokratiskt progressiva linjen och valt att inta en neokonservativ och avvisande inställning till nya förslag på området. Den representativa demokratin måste ständigt ifrågasättas och debatteras.

 

Den svenska socialdemokratin, uppriven av valförlusten har hamnat i en identitetskris. Grundläggande värden som solidaritet och jämlikhet blir suddiga och kompromissbara i Socialdemokratisk politik. Man kan emellertid ha skilda uppfattningar om högervridningen är en tidsanpassning eller inte. Men i tider när Sverigedemokraterna växer och den globala miljön är hotad så torde en högervridning av den Socialdemokratiska politiken vara lika med att gräva en grav för friheten, rättvisan och demokratin. Idéer för att utveckla och stärka den representativa demokratin drivs inte längre lika starkt av SSU och Socialdemokraterna – vilket troligen hör ihop med politikens högeromställning.

 

Däremot har de tyska Socialdemokraterna och vänstern insett, med historiska erfarenheter av nazismen, att en förstärkt demokrati är det bästa skyddet mot främlingsfientlighet och antidemokratiska krafter. Man har förstått behovet av en sänkt rösträttsåldern bl.a. för att motverka den underrepresentation av unga som råder i de flesta demokratiskt valda beslutande organ. En ännu viktigare anledning till den sänkta rösträttsåldern är det globala klimathotet. Den äldre generationen som sitter på makten kan tänkas ha kortsiktiga ekonomiska intressen som kan fördärva miljöpolitiken och strävan efter att uppnå ett internationellt samarbete för att minska utsläppen och uppnå ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle.

 

Därför driver Socialdemokraterna i Tyskland frågan om en sänkt rösträttsålder i alla nationella val, förutom de kommun- och delstats – val där man redan har 16 års rösträttsålder.

 

Inte helt oväntat motsätter sig den tyska högern, med kristdemokraterna i spetsen, en sådan reform.

 

13 länder i världen i dag tillämpar 16 års rösträttsålder i kommunala och regionala val. I Europa har Schweiz, Tyskland och England 16 – års rösträttsålder i de flesta kommunval och många regionala val. I Österrike har dessutom ett enigt parlament tagit beslut om en 16 – års rösträttsålder i alla nationella val.

 

I just Tyskland har delstatsvalen med 16 – års rösträttsålder haft väldigt positiva effekter. Demokratiska krafter har mobiliserats och de politiska partierna vitaliserats.

 

I dag håller sig ungdomars inflytande inom en alltför snäv ram och de har inget avgörande medborgarinflytande. Rösträtten är kärnan i demokratin och om en grupp inte har rösträtt så omfattas de heller inte av det demokratiska systemet.

 

Aristoteles sa en gång ungefär att “Om en stadsstat innefattar många fattiga män som är uteslutna ur det politiska systemet, så innehåller den stadsstaten oundvikligen många inre fiender.” Hans tankegods är än i dag intressant och aktuellt i samband med rösträttsdebatten. Sverigedemokraterna som är ett växande hot mot den svenska demokratin är ett parti som lockar till sig väljargrupper som är utstötta ur samhället eller tycker sig löpa en risk att hamna i socialt utanförskap. Att sänka rösträttsåldern skulle stärka demokratin, och Sverigedemokraterna skulle kunna bekämpas effektivt.

 

Det verkar tyvärr finnas en njugg inställning när det gäller förslag till banbrytande förändringar inom demokratin. Vilket antyds genom att SSU Norrbotten på sin DÅK valde att ägna en betydligt längre debatt åt rätten att bära keps på lektioner än en så pass viktig (vare sig man är för eller emot) demokratifråga som sänkt rösträttsålder. Före diskussionen yrkades och bifölls streck i debatten på innan den ens hade börjat. Varför bara två föranmälda talare(undertecknad och en till) fick möjlighet att yttra sig en gång var – vilket var lika konstruktivt som att försöka övertyga en klipphäll.

 

Är det de stora åsiktsklyftorna i frågan som gör att man från företrädarna för mainstream – åsikternas sida hellre för långtgående pseudodebatter om kepsar än fördjupar sig i framtidsavgörande ideologiska och demokratifrågor?

 

Det är synd.

 

Ska vi SSUare om 10 år tvingas titta tillbaka och skamset inse att SSU motarbetade frågan om 16 – års rösträttsålder, precis som högern bitter tvingas konstatera att de under 1800 och början av 1900 – talet försökte sätta stopp för allmän och kvinnlig rösträtt?

 

 Robin Enander, ung vikarieskribent

Taggar: rösträtt, Socialism, ssu, 16 år