Produktiviteten ökar när arbetarna får makten.
Kan man likna ett företag vid demokrati på liten nivå? Arbetare arbetar på företag för att de vill tjäna pengar och överleva. Men när det gäller själva företaget så är respekten oftare minimal än något annat. Inom företag existerar ofta en s.k hierarkisk stege.
Ägaren
Arbetarna under
Ägaren ser noga till att knyta makten till sig själv. Det är alltså han som styr. Inom företagsbranschen råder alltså alltid ett medeltida system, med vissa problem. Lydnadsproblem. Hur kan ägaren se till så att arbetarna stannar? Han kan nyttja ond nationalism på liten nivå. Han kan försöka se till så att företaget är bättre än de han konkurrerar med. Det är ett faktum att alla arbetare vill ha ett jobb, av grundläggande skäl. Det kan röra sig om mat för dagen, leksaker åt sina barn, eller att man helt enkelt måste köpa något. Inget jobb, ingen inkomst är det eviga mantrat. För att få det måste man jobba hårt. Men utan inspiration blir resultatet ganska dystert i förhållande till vad det skulle kunna vara.
I ett experiment som nyligen genomfördes (via ekonomikommentarer) kom nyligen fram till att produktiviteten ökar när företag ska läggas ner.
- Sambandet är förvånansvärt tydligt. När beslutet om nedläggning offentliggörs blir det initialt en nedgång i produktiviteten. Folk är förbannade, ledsna och oroliga för sin framtid. Men när förhandlingarna är klara och alla vet vilka förutsättningar som gäller, stiger produktiviteten, berättar han.
Han fortsätter:
- Det släpper fram en innovativ kraft, som inte behöver leda till radikala förändringar, men många små förändringar som ökar produktiviteten. I flera fall som jag har studerat har det också varit tydligt att personer som tidigare inte hade ett formellt ansvar eller befogenheter tar ett större ansvar och blir informella ledare.
- Detta är raka motsatsen till vad som händer när ett företag minskar personalen. Trots att syftet är att det ska öka produktiviteten, ledet det paradoxalt nog till försämrad produktion.
Jag har en relativt radikal idé när det gäller hur företag skulle kunna skötas. Vad sägs om ett som ägs och drivs av arbetare? I små företag skulle vi kunna ha direktdemokrati om hur företaget skulle skötas, men ifall vi var tvunga skulle arbetarna kunna välja styrelseledamöter som sköter det hela. Magnus hansson som skrev rapporten ansåg att de borde ha längre nedläggningstider, men det känns relativt effektlöst- han ser inte skogen för ett träd. I rapporten kommer han fram till att arbetarnas produktivitet ökar när de själva får mer makt över företaget. Han kommer då fram till att vi borde ha längre nedläggningstider. Varför inte öppna för en diskussion om att ge arbetarna mer makt?
Jag var inne på hur ägaren vill knyta makten till sig själv. Problemet är att i såna situationer, till exempel på skolnivå kan man se det klarare, så förekommer det mycket klotter i lokalerna. Det för att eleverna inte har någon större respekt för byggnaderna. De inser inte att det är deras skola, utan de ser på det som rektorns skola. Rektorn är högst i det hierarkiska systemet på skolnivå, medans eleverna är lägst. För rektorn existerar det inget tvång att överhuvudtaget lyssna på sina elever. Hon har makten att köra över eleverna helt och hållet, ifall hon inte håller med dem. Det triggar en reaktion från eleverna, där de inte ser det lönt att ens ge ideér. Jag tror också fundamentalt, att det sänker betygen, det faktum att eleverna känner sig tvingade att gå till en skola som de inte ens kan påverka. Det kan jämföras på företagsnivå, där det visserligen inte existerar något tvång på praktisk nivå, men en osynlig hand. Om du inte jobbar, blir du arbetslös. En av de viktigaste reformerna företag fått på senare tid är denna osynliga hand, som går i form av försämrad a-kassa och socialbidrag. ”Du kan ligga och jobba” är det eviga mantrat, men det det handlar om är att sätta press på arbetarna så att de ska söka så många jobb som möjligt, och ta det bästa de kan hitta.
Alla som varit arbetslösa på senare tid vet vilket helveteshål det är. Därför är det lätt att sky arbetslöshet som pesten, genom att vara en tillgång för sitt företag. Men om direktören skulle öppna för att göra sitt företag mer demokratiskt, då är jag övertygad om att han skulle göra en stor vinst. Det gjorde ingvar kamprand då han gjorde förslagslådor och bad alla sina anställda komma med tips. Han är lyckad av simpla skäl, hans arbetare känner sig delaktiga. Ju mer delaktiga de får känna sig, desto hårdare arbetar de. Känner de att de har något att tillföra till företaget, att de har någon makt, då ökar deras respekt för företaget.
Alliansfritt sverige sågar ett nytt förslag till grundlagsändring. Liberum mens mentis tycker vi ska bränna biblar. Ilse-Marie hackar på moderatledda kommuner.
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om arbetslöshet, utbildning, företag, politik, demokrati, produktivitet, socialism, nationalekonomi, mikroekonomi
~ av Anarkandi den maj 23, 2008.
Postat i Arbetslöshet, Demokrati, Ekonomi, Socialism, Utbildning
Nu råder ju inte något förbud mot att driva företag som arbetarkooperativ så tror du på idén är det ju bara att sätta igång! Om det nu är så bra borde ju företaget bli väldigt framgångsrikt. Misstänker dock att det fungerar ungefär lika bra som en armé där alla skall vara generaler …
Nej, ett totalt arbetarkooperativ skulle nog inte fungera av samma skäl som att direktdemokrati inte fungerar, för att det inte är effektivt nog. Men skulle man välja en styrelse på företaget, och göra det hela mer demokratiskt är jag helt övertygad om att det skulle fungera väldigt effektivt.
Tanken har slagit mig att jag borde testa det. Men jag vet inte om jag kommer ha tid till det, och man behöver ju faktiskt en idé som säljer också. Man kanske borde starta upp en friskola?
Vem skulle grunda ditt företag, var skulle startkapitalet komma ifrån och vad skulle hindra din demokratiskt tillsatta styrelse från att ge bort hela vinsten till de anställda medan grundaren/ägaren sitter kvar med lånen?
Sossar och företagande är som olja och vatten.
jag tror att kooperativet kan ta ett lån och gemensamt betala av det precis som en privatperson kan. den stora vinsten ligger i att all övrig vinst förutom avnetalning av lån går till arbetarna. varför skulle arbetarna tänka kortsiktligt. de vill ju ha kvar sina jobb. att veta att man får ta del av vinsten sporrar en dessutom att jobba hårdare tror jag.
Visst kan kooperativ ta lån! Drivkraften hos folk att sätta sig som borgensman på dessa lån är nog inte så stark. Själv vet jag inte om ett enda framgångsrikt kooperationsägt företag. Det kanske beror på något. Om dina teorier höll borde det väl ha funnits något ensa exempel?
Att inte arbetare skulle tänka kortsiktigt och vilja ta ut höga löner tycker jag vittnar om en bedårande människosyn. Tyvärr finns det ju mekanismer får det att bli osant. Om de skulle tagit ut alldeles för hög ersättning och bolaget går omkull är det ju bara att ta jobb hos konkurrenterna. Det är helt gratis för en löntagare att byta jobb.
Att man får ta del av vinsten sporrar en att jobba hårdare, skriver du. Får man skriva så? Är vi inte farligt nära ackordlöner, bonusar och annat utsugarbeteende då? Eller skall den lataste jobbaren få lika mycket som den flitigaste?
Jag vill inte gå så långt. I teorin skulle man kunna anta att produktiviteten är som mest effektiv när den är som mest demokratisk, däremot. därför borde ägaren sträva efter att göra företaget så demokratiskt som möjligt. Genom att t.ex ha en förslagslåda eller låta arbetarna välja en styrelse som får viss beslutanderätt kan ägaren lätt höja företagets status.
Men din syn handlar tydligen om att arbetare bara ser till kortsigtig vinst, och inte bryr sig om sitt arbete. I sverige håller vi hårt på de arbeten vi faktiskt har. Skulle SIFO göra en undersökning om ifall folk vill förlora sitt jobb skulle du få en klar majoritet som röstade nej. Människor finner trygghet i ett jobb, ju mer tryggt det är.
Jag håller med Jazzbjörnen om att vinsten sporrar en. Däremot finns det ju en gräns, du har inte hört björn förespråka att vi vill ha bonusar, ackordlöner eller annat ”utsugarbeteende”. Jag själv ser inte bonusar som ett effektivt system, överhuvudtaget.
Själv vet jag inte ett enda kooperativtägt företag i enighet med vad jag förespråkar alls. Kan du nämna ett? Ifall man går så långt så att man gör ett företag kooperativägt då måste man se till så att det är stabilt och demokratiskt och inte går att utnyttjas på ett negativt sätt. Det vore lättare att genomföra i små företag, medans större företag skulle få nöja sig med lite mer begränsad demokrati, kanske en företagets form av ”representativ demokrati.”
jag håller med erik. jag syftade inte alls på bonuslöner. eller att man skulle slita ut sig totalt för en högre lön.
snarare att man finner mer inspiration i arbetet om man kan vara med och påverka samt ta del av vinsten, än om den går till arbetsgivarna.
jag tycker idén verkar bra Erik och tycker att det vore en god ide att försöka sig på det i praktiken. för att se om det funkar.
Det finns redan sånt här, de kallas för Aktiebolag. Arbetarna ska arbeta för företaget, tjänstemännen ska se till så att företaget kan hålla igång, den naturliga ordningen. Arbetarna skulle endast vilja ha högre lön för att också göra det administrativa arbetet, vilket gör det hela till ett pladask-fall för företaget. En korkad och trångsynt idé